ÄNTLIGEN SKOLSTART!

Jag förstår att det kan sticka i ögonen på folk, jag inser ju själv vilken lyx det är att ha möjligheten att vara hemma med mina barn hela lovet (eftersom jag jobbar som frilansare och inte behöver ta ledigt från en anställning), men för varje dag som går skalas en bit av mig, Amanda, av. Jag förvandlas allt mer till att ”bara” bli mamma och det är inte den rollen jag känner mig hemma i. Jag måste få lite distans till mina barn för att vara den mamma jag vill vara. När ungarna skriker ”Mamma” för femte gången på en minut så tappar jag helt enkelt tålamodet. Bara nu, när jag skriver denna text, som hittills tagit fyra minuter, har kidsen ropat och frågat efter snacks, skärmtid och annat flera gånger. Resultatet blir att jag gastar tillbaka om att ”ge mig bara 10 minuter så är jag klar sen”. Jag måste ju passa på medan bebisen sover.

Och det är väl det där med bebisen, eller ja, hon är 14 månader nu, som gör att jag längtar till egentid lite extra mycket just i år. Alda föddes i juni 2019, vilket innebär att mitt år som föräldraledig både började och slutade med sommarlov för de andra två. En intensiv start och ännu mer intensiv avslutning nu när Alda inte längre ligger och sover sött halva dagen utan klättrar, undersöker och är precis överallt där hon inte ska vara. Jag är helt enkelt färdig med rollen som husfru nu. Men snart är denna tid ett minne blott och jag ska göra mitt bästa för att försöka njuta de sista dagarna. Ena dottern började skolan idag, den andra på onsdag i nästa vecka och om två veckor börjar inskolningen på förskolan för minstingen. Där borta, i horisonten, skymtar jag ljuset i tunneln. Och snart sitter jag här och istället svär över hur stressig vardagen är och att jag längtar efter jullovet… Aldrig är man riktigt nöjd!

Dagens låt är en påminnelse om att jag nog bara borde hålla käften och hålla ut, så får jag hålla avstånd sen om några veckor istället.

https://open.spotify.com/track/7Efs0OIW6zgQyH7ehKZYpN?si=vwEtU8K3T6OLn0LV2k5C7Q

Allt gott!